28 dec. 2010
24 dec. 2010
22 dec. 2010
störtlopp hela vägen?
Har aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv.
Det ska bli fantastiskt att komma härifrån.
Helvete.
Det ska bli fantastiskt att komma härifrån.
Helvete.
21 dec. 2010
Jag vill leva farligt, så jag slängde mina skor
Jag ville sjunga någonting för dig, men blev för full för att sjunga. När du istället lät fröken svår dricka te, tända ljus och predika, kändes det som en förolämpning mot förnuftet. Varje dag försöker jag hitta inspiration. Inspiration som jag försöker finna något ord på som på något sätt kan beskriva den känsla jag inte kan sätta ord på. Jag granskar allting, uppifrån och ner. Men ändå ger verkligheten mig illusioner. Det känns som att alla testar min styrka, min moral, mina gränser och hur mycket jag klarar. Mitt huvud värker men ändå höjer jag musiken. Försöker jag dämpa mina egna tankar? eller försöker jag bara hitta inspiration för att fortsätta. Fortsätta med vad? Texten, dagen, livet . . Nu ska jag komma ihåg de tankar som dunkande i mina tinningar när jag skymtade din hud under lakanet. Ibland undrar jag om man bedömt avståndet fel. Att allt bara vart tillfälligt, det spelar nog ingen roll. Eller jo det gör det, det spelar den största rollen. Allt jag har förstorat har gjort så att jag inte vill tänka framåt, men jag är ändå livrädd att stanna här. Jag vet att det är ett idogt jobb att driva ungdomen ur sitt liv, men jag gör mitt bästa. Och har alltid gjort.
Är så glad att jag har dig. Min inspiration.
du ska få se, för nu går jag min väg
är så jävla trött på allting, även att jag inte kan sätta stortån påt. Det är och kommer bara bli bättre.
19 dec. 2010
Aldrig har kärlek drabbat mig så... hårt.
Och jag vet jag är hopplöst svår ibland.
Ingen ser och ingen vet
hur du lyser och hur du fångar
upp min skugga när jag är svag.
Varje gång du möter min blick,
går en störning genom ljuset.
Varje gång du möter min blick,
så vet jag vem jag är.
Ingen ser och ingen vet
hur du lyser och hur du fångar
upp min skugga när jag är svag.
Varje gång du möter min blick,
går en störning genom ljuset.
Varje gång du möter min blick,
så vet jag vem jag är.
♥
OH SHIT IT'S MONDAY TOMORROW
Min rumpa värker, ryggen känns sne, och huvudet tomt. Så känns det iaf när man tillbringat ca 15 timmar i buss och tåg. Galet, men fan va värt det var när man äntligen kom hem och såg Pelle väntandes på stationen. Lördagen spenderades med en kaffekopp, flyttlass, pizza, 3.5 or och spel. Förbaskat trevligt faktiskt.
12 dec. 2010
10 dec. 2010
9 dec. 2010
hör du drömmarna? Magiskt men tragist
En bänkrad i en rastlös sen april. Jag tittar över axeln och ser dig blinka till. Jag kan få dig när du vill. En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång. Och du & jag håller andan och håller händer i språnget. Det är inte så långt he. Än fanns det tusentals tårar kvar. Och de var dina att ge vem som helst. Äntligen. De är de dyrbaraste smycken du har. Så be aldrig om ursäkt igen. Äntligen. Passerar vi deras gränser. Minns du vår blodsed, våran lag. Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad. Jag minns allt som naglarna mot glas. Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt. Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagade blick att det känns. Att det är långt hem. Snart finns det inga tårar kvar. De var våra att ge vem som helst. Antligen. De är de dyrbaraste smycken vi har. Så be aldrig om ursäkt igen. Äntligen. Sätter du själv dina gränser. Den där pojken jag aldrig kände. Som gick på gator jag aldrig såg. Och tänkte tankar jag aldrig tänkte. Under ett tunt och flygigt hår. Och alla känslor slog och sprängde. Hela vardagen full med hål. I en tid då inget hände. I en stad som alltid sov. Men älskling, vi var alla en gång små. Ja, vi var alla en gång små. Jag kastar stenar i mitt glashus. Jag kastar pil i min kuvös. Och så odlar jag min rädsla. Ja, jag sår ständigt nya frön. Och i mitt växthus är jag säker. Där växer avund klar och grön. Jag är livrädd för att leva. Och jag är dödsrädd för att dö. Men älskling, vi ska alla en gång dö. Ja, vi ska alla en gång dö.
will I always feel this way?
She lifts her skirt up to her knees,
walks through the garden rows with her bare feet, laughing.I never learned to count my blessings,
I choose instead to dwell in my disasters.
I walk on down the hill,
through grass, grown tall and brown
and still its hard somehow to let go of my pain.
On past the busted back of that old and rusted Cadillac
that sinks into this field, collecting rain.
Will I always feel this way?So empty, so estranged.
Well I looked my demons in the eyes,
laid bare my chest, said "Do your best, destroy me.
You see, I've been to hell and back so many times,
I must admit you kind of bore me."
There's a lot of things that can kill a man,
there's a lot of ways to die,
listen, some already did that walked beside me.
There's a lot of things I don't understand,
why so many people lie.
Its the hurt I hide that fuels the fire inside me.
Will I always feel this way?So empty, so estranged.
walks through the garden rows with her bare feet, laughing.I never learned to count my blessings,
I choose instead to dwell in my disasters.
I walk on down the hill,
through grass, grown tall and brown
and still its hard somehow to let go of my pain.
On past the busted back of that old and rusted Cadillac
that sinks into this field, collecting rain.
Will I always feel this way?So empty, so estranged.
Well I looked my demons in the eyes,
laid bare my chest, said "Do your best, destroy me.
You see, I've been to hell and back so many times,
I must admit you kind of bore me."
There's a lot of things that can kill a man,
there's a lot of ways to die,
listen, some already did that walked beside me.
There's a lot of things I don't understand,
why so many people lie.
Its the hurt I hide that fuels the fire inside me.
Will I always feel this way?So empty, so estranged.
Förstör inga minnen, du vill inte se mig så här
Jag ser någonting. När jag sett det tillräckligt länge, tänker jag om. Och ser något helt annat. Precis som denna text. Den är omsktiven, jag vet. Men jag kräver ingenting, jag vrider om den. På mitt sätt.
Det finns stigar du trampat. Som aldrig kommer försvinna. Fastan snön la sig som ett täcke, och skogarna de brann. Den dagen då du hörde ett rop, ja det är därför du går. Genom din bank av minnen, genom tjugo långa år. Är jag bara ett minne blott. Skogarna dom tiger, men de glommer aldrig någonting. Sen ditt första simtag, har de slutigt en ring. Runt glädje och skräcken runt verklighet och dröm. Du ser ännu huset på håll, men allting svajar en sekund. Det tändes ett ljus i fönstet när du kommer i allén. Lille grabben är vaken, jo trots timmen är sen. Och alla somrar de far, som en rysning inom dig. Det är härifrån du kom, det här är sanningen om dig. Nu ser du honom klart och du ropar hans namn. Han springer emot dig, och hoppar upp i din famn. Ta lyft honom så högt, så han ser världen bortom byn. Säg att livet bara ta det svarta ur hans syn.
Du satte dina spår hos mig, sen den dagen du gick i allén.
Det finns stigar du trampat. Som aldrig kommer försvinna. Fastan snön la sig som ett täcke, och skogarna de brann. Den dagen då du hörde ett rop, ja det är därför du går. Genom din bank av minnen, genom tjugo långa år. Är jag bara ett minne blott. Skogarna dom tiger, men de glommer aldrig någonting. Sen ditt första simtag, har de slutigt en ring. Runt glädje och skräcken runt verklighet och dröm. Du ser ännu huset på håll, men allting svajar en sekund. Det tändes ett ljus i fönstet när du kommer i allén. Lille grabben är vaken, jo trots timmen är sen. Och alla somrar de far, som en rysning inom dig. Det är härifrån du kom, det här är sanningen om dig. Nu ser du honom klart och du ropar hans namn. Han springer emot dig, och hoppar upp i din famn. Ta lyft honom så högt, så han ser världen bortom byn. Säg att livet bara ta det svarta ur hans syn.
Du satte dina spår hos mig, sen den dagen du gick i allén.
Det är svårt att vara lagom, eller hur?
ibland så får hjärnan för sig att en sak är farligt och innebär smärta, för att det har varit så en gång. Det betyder ju inte att det behöver vara så igen? Eller?
Hur högt ska jag skrika, för att bli hörd?
Du vill att jag ska falla.
Men det är jag som reser mig och du ligger kvar.
Du vill att jag ska falla.
Men det är jag som reser mig och du ligger kvar.
5 dec. 2010
I´m a fake
i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fakev i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fakev i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fakev i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fakev i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fakei'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fakev i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake i'm a fake
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)