Jag skulle vilja kunna ignorera dig.
Säga godnatt och gå.
Stå på tå i förstora kängor, måla läpparna röda.
Tro på att det finns något fint hos alla.
Men jag vet att när jag börjar, kan jag aldrig sluta.
Ingen märker någonting.
Men när du sa, man måste dö några gånger innan man kan leva, var det som att du tog orden ur min mun.
När du tar på dig solglasögonen, tror du att jag inte längre ser.
Genomskådad, generad och jävligt full.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar