du tycker säkert att jag verkar väldigt borta i tankar, jo tack det kanske stämmer.
Som om jag hade något bättre för mig, tänker du nu.
Precis som att jag inte lyssnar längre.
Sant, det gör jag inte heller, för jag tänker på en ängel.
För jag undrar hur jag fortfarande ser snöflingor i aprill, fast jag har hål i skorna och jag går ändå i ösregnet.
Bilarna kör nästan över mig, men som du ser märker jag ingenting.
Du vet säkert hur han går runt här inne i huvudet, men jag går alltid mot honom.
Vart jag än går.
Tack Håkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar